Who links to me?

31 december, 2006

2007


GOTT NYTT ÅR!!!

29 december, 2006

Julkatter






I julhelgen var vi kattvakt åt Shivas kompis Flisa, som bor några våningar upp i vårt hus. Flisa är 1½ år men väldigt liten till växten, mindre än Shiva, som är snart 9 månader. I början var det ett väldigt rusande och de brottades och höll på med julklappspappret så det stod härliga till. De fick varsin julrosett och de var så söta så. Hela juldagen sov de som drogade 12 timmar i sträck, men vid midnatt vaknade de till liv igen och fortsatte leken att jaga varandra. De låg som streck genom lägenheten och man fick absolut inte gosa med någon. Det fanns det inte tid till. Efter att Flisas matte kommit hem igen tror jag att Shiva saknar sin kompis. Som tur är så bor hon nära. Det är bara att ta hissen.

Your Birthdate: March 2

You're so intuitive, it's like you have a sixth, seventh, and eighth sense.You connect with others freely and easily - and you tend to have many best friends.Warm and caring, it's hard for you to close your heart to anyone.Affection is like air for you - you need to give and receive it to survive.
Your strength: Your universal compassion
Your weakness: Your unpredictable mood swings
Your power color: Mauve
Your power symbol: Butterfly
Your power month: February

24 december, 2006

GOD JUL!!

Här ser ni Årets Gran hos oss. Jag vill önska alla mina läsare

En riktigt God Jul och ett fint 2007!!

22 december, 2006

Jul på Liseberg

Igår var E. och jag på Liseberg och det var såååå vackert med alla ljusen.
Här ses den fina entrén



Huvudstråket


Det vackra trädet precis vid Taubelunden - fast nu spelades "O helga natt"
Vattenfallet vid "Å andra sidan" (Mölndalsån flyter rakt igenom Liseberg, därav det humoristiska namnet - det är ju Göteborg) med eld överst och underbar ljussättning.
Vattenfallet på väg till entrén

17 december, 2006

Flitiga fingrar











Oj, vad vi har bakat idag, E. , A. och jag. Vi bakade både pepparkakor och lussekatter och vi lyssnade på julmusik hela tiden. Vi sjöng med i alla vi kunde och det var många. Bäst och högst gick "O helga natt" och då tog vi i så att de stora hjärtanen nästan sprack. Men roligt hade vi och varma blev vi. Pepparkakorna blev sådär - lite mjuka - jag har slarvat bort mammas gamla recept, som hette "Margaretas pepparkakor och var sådär starka som nästan Kung Oscar. Detta hette "Tant Harriets pepparkakor och var rätt så goda, men inte riktigt som Margaretas. Lussekatterna fick många olika former och jag gjorde faktiskt ett "Prästens hår", precis som mamma alltid gjorde.
De stora hjärtanen ska dekoreras med kristyr och alla barnen ska få varsitt med sitt namn på att hänga i sitt fönster.



16 december, 2006

Web shop?

Jag har länge varit sugen på att ha en web shop, men det verkar så krångligt. Man måste förstås ha en massa kontroller och sånt, så att inget blir fel.

Men jag tycker ju om att sy - helst syr jag kläder i linne - byxor, tunikor, jackor etc. Jag syr enkla modeller som passar kvinnor i större storlekar, men också för dem som är små och kanske har svårt att hitta kläder i affärerna. Ofta har jag någon liten detalj, som gör att det blir lite extra "piffigt" och annorlunda. Den här tunikan i ganska grovt linne skulle egentligen bli enfärgat cerise, men jag hade köpt för lite tyg och det gjorde att jag fällde in litet svart linnetyg jag hade hemma och med en soutageknapp (en handgjord, flätad och sydd knapp) blev den fin tycker jag. Bak är den enfärgad så när som på en fjärdedel nederst, som är svart.
Min dröm är att ha ett tygcafé med min kollektion och där gästerna/kunderna kan antingen beställa kläder i sin egen storlek, titta i modetidningar och/eller köpa tyger där och sy själv; allt medan man kan dricka kaffe och äta bakelser.
Kanske skulle jag börja med att lägga ut på Tradera, fast jag tror inte att man får nåt vidare betalt eller som någon föreslog (var det inga m), lägga ut ett plagg på bloggen och låta första kvinna köpa eller högstbjudande. Tja, det hade varit betydligt enklare än att fixa en web shop, som jag inte har en aning om hur man gör.
Men då inställer sig frågan: Skulle någon köpa?

14 december, 2006

Hos farbror doktorn

Nytt avstämningsmöte- denna gången med FK och min läkare och ännu en redogörelse vad som hänt sen sist med Rehab Söder och schema och struktur. Han verkade nöjd och var helt på min linje om att inte gå på för fort och det kändes väldigt bra.
Han sa också att jag blivit rejält tilltufsad av min senaste arbetsgivare och det skulle ta tid att komma tillbaka och att det fick ta den tid det tar. Skönt att höra!!

13 december, 2006

Kompetens och kompetens


Igår blev det inget skrivet och det berodde på att jag var borta hela dagen och när jag väl kom hem var jag fullständigt dränerad på ork.
Work shopen var bra och Roffen Engström hade intressanta infallsvinklar på det här med kompetenser och nya karriärer. Han har skrivit böcker i ämnet också om någon vill veta mer. Han sa att dagens arbetsmarknad är ungefär som arbetsmarknaden för frilansare alltid varit. Man måste marknadsföra sig själv och innan dess ta reda på om ens kompetenser som man redan har kan fungera även i en helt annan bransch.
Det var längesedan jag var tvungen att koncentrera mig i sex timmar och det märktes. Naturligtvis kom huvudvärken som på beställning idag. Men det finns ju piller.
Idag var jag också på möte med min jobb coach. Vi pratade och gjorde upp ett schema över vad och när jag ska träffa henne, göra annat m.m.
Jag behöver få struktur på mina dagar och då är det inte dumt att behöva vara på en plats vid en viss tid och utföra en viss uppgift. Till att börja med ska jag ha två timmar per dag. Det är ungefär vad jag känner att jag mäktar med - och har jag något annat inbokat så får det räcka den dan. Ett projekt per dag.Det känns som en lagom början. Jag är nämligen livrädd för att ta i för mycket och gå fram för snabbt. Det har jag provat under många år och se hur det gick. Nu får det ta den tid det tar och det säger coachen också och det känns väldigt bra. Skynda långsamt, nä inte skynda alls

11 december, 2006

Här är jag igen!

I natt sov jag i korta intervaller av någon anledning och i sovperioderna drömde jag mardrömmar om skolan och skolans värld. Det har jag gjort sedan jag gick in i väggen, ibland är de groteska och absurda och ibland är de inte det utan bara skrämmande på ett eller annat sätt.
I morse var jag på avstämningsmöte inför möte hos min läkare med FK och min jobb coach och det var riktigt svårt att komma upp kl.8. Dessutom hällregnade det och blåste kulingvindar. Alltså väldigt frestande att ligga kvar i sängen - men jag kom mig upp och dit. Vi pratade en timme om hur det varit hittills och vi bokade en ny tid för coaching på onsdag. Det är nu vi ska börja med att försöka hitta "mina kompetenser" och hitta en lämplig praktikplats. Våra träffar innan har mest varit introduktion till projektet.Resten av dagen har jag sovit i omgångar och det var sååå skönt.
Nu känner jag att jag måste försöka vara pigg tills i morgon och lägga mig tidig och SOMNA. Får nog lita till ett litet insomningspiller. Min jobb coach har nämligen bokat in mig på en work shop 9-15 i morgon och det ska bli spännande. Det är Roffen Engström som håller work shop om kompetens och marknadsföring och han har rykte om sig att vara både lättsam och kunnig. Han är konstnär och jobbar/har jobbat som arbetsförmedlare.

10 december, 2006

SÖNDAG



IDAG ÄR DET V-I-L-O-D-A-G! Återkommer i morgon.

09 december, 2006

Jag tänker INTE flytta mig...


...förrän du har kliat mig lite.

08 december, 2006

Vilket Tarotkort är du?

Det här testet hittade jag hos Nina på Johangården (se länklistan) och kunde inte låta bli att göra det.


You are the World




Completion, Good Reward.


The World is the final card of the Major Arcana, and as such represents saturnian energies, time, and completion.


The World card pictures a dancer in a Yoni (sometimes made of laurel leaves). The Yoni symbolizes the great Mother, the cervix through which everything is born, and also the doorway to the next life after death. It is indicative of a complete circle. Everything is finally coming together, successfully and at last. You will get that Ph.D. you've been working for years to complete, graduate at long last, marry after a long engagement, or finish that huge project. This card is not for little ends, but for big ones, important ones, ones that come with well earned cheers and acknowledgements. Your hard work, knowledge, wisdom, patience, etc, will absolutely pay-off; you've done everything right.


What Tarot Card are You?
Take the Test to Find Out.

07 december, 2006

Ord på ord

Jag har hört att det finns ett spel på DN:s hemsida, som heter ord på ord, som ska vara så fantastiskt. Varför kan jag inte få igång det??? :-((

06 december, 2006

Rotfyllning och coaching


Idag var jag till slut hos tandläkaren igen på rätt dag och rätt tid - tidigt i morse dock. Hon rensade rotkanalerna i en av mina inflammerade tänd eroch nu är det inte så himla mycket kvar. 2 rotfyllningar och sedan är det bara att betala och se glad ut. Det gick jättebra. Det enda som kändes var bedövningen och sedan fick hon härja fritt.
Jag har köpt mig ett par Koss hörproppar och det är det bästa jag gjort på länge. Jag har sådana konstiga öron att vanliga proppar inte sitter fast, utan trillar ut hela tiden, så fort jag rör på huvudet eller bara tänker tanken. De här är som vanliga öronproppar - formbara - och jättebra på att utestänga andra ljud. Jag hade med mig Dire Straits "Brothers in arms" och ett tag blev jag bara så trött att om hon inte hade börjat fila i tanden, så det vibrerade i huvudet, så hade jag nog somnat. Detta kan jag verkligen rekommendera. T.o.m. tandläkaren tyckte att det var perfekt - dels kunde hon koncentrera sig på arbetet och behövde inte berätta vad hon gjorde hela tiden (jag hörde ju inget) och dels var jag väldigt avslappnad och en idealpatient.
Igår var jag som sagt på coaching igen - nr 3 i introduktionsdelen. Det var en liten föreläsning, både tidsmässigt (1 timme) och deltagarmässigt (vi var 2 stycken som lyssnade) om kompetensanalys. Jag har aldrig förut hört ordet ens, men det visade sig vara ett bra verktyg när man ska söka jobb.
Man tar reda på vilka olika kompetenser man har och skriver ner dem på ett schematiskt sätt, för att sedan matcha dem mot en arbetsgivares önskningar i t.ex. en annons. Om någon är intresserad så maila mig, så ska jag försöka förklara lite bättre.
Vad som ska hända framöver med coachingen vet jag inte för detta var det sista i introduktionen. Forts. följer...

05 december, 2006

Coaching 3

Har totalt glömt bort att skriva idag. Ska iväg på coaching igen - nån slags föreläsning. Mörkt och grått och trött.

04 december, 2006

Mental härdsmälta

Idag har hjärnan inte varit med alls. Förutom att jag hade ont i huvudet och var blytung i kroppen, så glömde jag totalt bort min tandläkartid. De ringde och undrade om jag inte ville komma. Men de är såååå förstående och gav mig en ny chans på onsdag. Tårarna kom och jag undrar om det någonsin ska bli "som vanligt" igen och att jag kan fungera som förut.

Blytung!

Idag känns hela kroppen blytung och huvudvärken kom som på beställning, som den alltid gör när jag har stressat eller haft mycket omkring mig. Och ändå gjorde jag inte så himla mycket. Jag är så trött på att inte orka.

En bra och precis beskrivning på hur det kan vara att vara utbränd hittade jag hos Nina på Johangården. Så här skriver hon:

"När jag är mer än trött och slut och sliten och stressad så inträffar ett obehagligt tillstånd. Jag blir svimfärdigtrött och matt. Svimningskänslan sitter dels i huvudet och dels i bröstet. Matt blir jag i hela kroppen. Och då vet jag vad klockan är slagen...Känslan är så obehaglig och svårförklarlig att jag inte vet hur jag ska beskriva den för att någon skall förstå hur det känns. Svimmat har jag gjort några gånger så jag vet hur det känns både före och efter. Känslan som kommer då jag är för uttröttad är som strax innan jag ska svimma... Men jag svimmar inte, det är enda skillnaden.
Känslan kommer när det blivit för mycket av intryck, ljud eller krav och måsten. Ibland även när jag gör sådant jag vill och tycker är roligt. Antar att det är kroppens sätt att säga till mig att jag måste ta en paus. Eller antar... jag vet nog att det är så. Och det enda som hjälper är just att coola ner sig. Vila och meditera, minska på krav och måsten.
Trots att jag är utbränd och inte ska ha massor med krav och måsten så blir det ändå vissa saker som jag ibland bara måste göra. Det går inte att sjukskriva sig från allt här i livet, vissa saker finns kvar ändå. Betala räkningar, viss skötsel av hemmet, sköta om mig själv och mina hundar... och så vidare. Bara för att jag är utbränd kan jag inte avskärma mig från allt liv, och det är ju inte meningen heller. Inget blir ju bättre bara för att jag sitter och stirrar rakt in i väggen. Vad jag menar är att även små skitsaker, det som tidigare inte varit det minsta jobbigt eller tidsödande, kan bli oöverstigligt. Och när jag väl ordnat vad det nu vara månde så är jag totalt dränerad på ork. Låter konstigt men så är det.

Och egentligen har jag mig själv att skylla.
Men om jag hade vetat då vad jag vet idag så hade jag aldrig hamnat i utbrändhetsträsket. Detta att jag ordnat och fixat och varit stöd och hjälp till allt och alla och arbetat som en tok på mitt jobb... och inte tänkt på mig ett dugg, det har gjort mitt tillstånd. Jag visste inte att jag var så värdefull för mig själv som jag ändå är. Räknade mig alltid i sista hand. Om jag räknade mig alls.

Jag har lärt mig att på min lista över viktiga personer i mitt liv ska jag stå först. För vad vore mitt liv utan mig? Platt ingenting! Så är sanningen. Det lärde jag mig på Lerniakursen... då först fattade jag detta viktiga budskap. Man kan säga att det gick upp ett ljus. Jag fick en insikt. En mycket värdefull insikt.Jag har också lärt mig att säga JAG i stället för man. Man är så svävande ord. Jag, det är inte alls fult att säga JAG. Jag vill... jag tycker... jag tänker... jag säger... jag! Men i detta lutherska land så är det fortfarande ganska fult att säga just JAG. Egofixerat. Men jag tror att den yngre generationen börjar lära sig att säga just JAG... Detta viktiga ord för mig. Och alla andra.Egofixerad. Det är just vad många av oss utbrända måste bli. Egofixerade. För vi har ju för det mesta tänkt på andra i första hand och lämnat oss själva därhän. Vi frågade hur det var med de andra... men frågade inte oss själva hur det egentligen var när vi nästan stupade av trötthet. Vi kallade oss lata och andra mindre fina ord och slet på än mer. Piskade oss själva till stordåd.
Men vem tackar oss för det idag? Ingen! Måtte jag nu ha fattat hur detta fungerar och aldrig mer hamna i denna skitsjukdom. Aldrig mer. Aldrig. En gång är en gång för mycket!
Och ni som inte varit utbrända... akta er!
Det är inget kul alls. Tvärtom!
Tänk er för. Innan..."


Kloka ord från en klok kvinna!

03 december, 2006

Skridskodag igen!


Aktiva 2006-2007
•SweSkate är skridskoförbundets satsning för att skapa framtidens stjärnor.
•SweSkate är nu inne på sitt fjärde år.
•I år kan vi presentera 13 aktiva och en anställd tränare i SweSkate.
•SweSkate använder sig av Ruddalen och Göteborg som bas i sitt arbete.
•SweSkate jobbar hårt för att skapa de rätta förutsättningarna för våra aktiva.
•Målet med SweSkate är att föra tillbaka Sverige som en ledande nation inom skridskosporten.
Idag var det andra dagen på Scandinavian Cup och sträckorna var idag 500 m, 1500 m, 100m och 5000m. Men alla åkare kör inte alla sträckor utan får välja. Sonen körde idag 500m och 100m. Det är ganska kul att se 100 m för de hinner knappt starta förrän de är i mål. Han körde
bra idag och fick 40.95 på 500 m , trots att han inte såg så bra. Precis i starten, den viktiga, tappade han sin ena kontaktlins och såg inte riktigt skarpt. Hans pers. är 40.09 på den snabba isen i Salt Lake City, så det var bra gjort ändå. 100m gick på nytt pers. 10.83
E. åkte lysande både igår och idag. Det var så skönt att se henne så glad och nöjd efter allt trassel och tävlingsuppehåll. Hennes självkänsla nådde upp till taket och det riktigt lyste om henne. Hon blev tvåa på 1500m och hon åkte lysande, riktigt flög fram.
På bilden ovan ser ni gänget. Sonen står i bakre raden 4:a från vänster och E. står snett framför honom till till höger, fast numera har hon en kortare och fräckare frisyr.


02 december, 2006

Skridsko, skridsko, skridsko


Idag blev det ingen blogg skriven kl. 10 för då var jag redan i Skrinnarhallen på Ruddalen i Västra Frölunda och stod i caféet. Det är Scandinavian Cup 2/Sverige 2 och äldste sonen är med. Det gick bra för honom idag. Han satte personligt rekord på både 500m och 1000 m. Det är en stor tävling med 130 startande och den höll på i sex timmar. Somliga åkte 3000 m också och det tog tid.
I morgon körs 100m, 500m och 1500 m. Det är bara att gå och lägga sig tidigt och ta med koskällan och heja det värsta som bara går.
Vi hörs - om jag har någon röst kvar.

01 december, 2006


Nu är jag vaken och har faktiskt varit och gjort lite fynd också. Sonen och jag var borta på Stadsmissionens second hand-affär och där hittade jag lite julpynt och en jättefin skinnjacka för 130:-. Det var inte klokt - den var jättesnygg och nu hade de halva priset på kläder. Sonen hittade en Tiger-kavaj vi kände verkligen att vi hade gjort klipp. På vägen hem köpte jag en kalender av en Faktum-försäljare och hon var iskall om händerna. Hon stod utanför Systembolaget och sålde Faktum. När jag frågade om hon inte hade någon kalender sa hon:- Nej, jag har ingen med mig, men jag kan hämta en om du vill. Det tar bara 20 minuter.
Jag väntade och hon kom tillbaka med kalendrar. Jag betalade och innan jag skulle gå så fick hon mina mockavantar. Hon kramade mig och sa: Ha en skön helg.
Jag blev tårögd. Man har det ganska eländigt om man blir så glad för ett par vantar. Men jag kan jag har ju en hel låda med vantar så det kostade mig så lite.

Dag 2

Jag är uppe men inte vaken. Idag ar det grått, grått, grått.

30 november, 2006

Dag 1

Nu sitter jag i soffan (alltså inte i sängen) med kaffe framför mig och skriver i bloggen som överenskommet. Jag har redan skrivit en kommentar och därför blev det inte prick kl. 10.
Det har ju inte hunnir hända så mycket ännu, men igår försökte jag lyssna på mitt avslappningsband för att kuna somna tidigare och se - det funkade. Jag har faktiskt sovit i natt utan de konstiga, absurda drömmar jag har ganska ofta.
En av söndagens höjdpunkter vid frukosten är när mamman beättar sin groteska dröm. De är inte alltid mardrömmar, men de handlar heller inte om lyckliga, glada människor.
Nu väntar tidningsläsningen.
Idag har vår färska 15-åring namnsdag. Följaktligen heter han Anders. Grattis alla "Andersar" idag!
Födelsedagen igår blev en succe: Vi kom och sjöng för honom på morgonen kl. 7 och han fick fruktbakelse och julmust på brickan och alla presenter var bra- inte ett enda mjukt paket förutom lite mjukvara:). Önskemiddagen var Pizza, som store storebrodern gjorde OCH tårta. Och idag blir det namnsdagspaket. Vi är noga med att ta alla tillfällen till fest i vår familj.

29 november, 2006

Coaching 2


Idag var jag på coaching igen och det verkar bra, men är väldigt koncentrerat och jag är alldeles slut när jag kommer hem. Idag pratade vi om "miraklet" - föreställ dig att mitt i natten kommer det en god fé och svingar sitt trollspö över dig och i morgon när du vaknar så är det en idealsituation för dig. Hur skulle det vara då?

Inte lätt att tänka sig, men jag har ju funderat ganska mycket på vad jag skulle vilja göra och berättade om min idé om ett tygcafé, där man kan fika, titta på mönster, på en uppsydd kollektion och köpa tyger. Om man inte kan sy själv så syr jag.

Coachen kom med många och svåra frågor som gör att jag verkligen måste tänka efter. Hur sannolikt är det att detta kommer att inträffa? Vad behöver du för att detta ska inträffa? Vilka krav kommer det att ställa? Vad blir det för skillnad mot förut?, för att bara ta några.

Det som jag behöver allra mest just nu är lite mer struktur på min tillvaro. Något som motiverar mig att stiga upp på morgonen och göra något meningsfullt. Jag behöver också något som håller koll och pushar så att jag verkligen gör det. Annars blir det som när man ska börja träna; det går några veckor och sedan blir det mer och mer sällan.

Nu kom vi överens om att jag ska stiga upp kl. 10 och skriva lite i bloggen varje dag. Det kan ju lätt kollas om jag verkligen gör.

Så imorgon är det Dag 1.

28 november, 2006

Balettängel


Nu är det äntligen advent så man kan ta fram lite tomtar och änglar. Idag var jag på stan och köpte lite nytt pynt, fast egentligen skulle jag fixa present till vår "lille" som i morgon blir 15 år. Det blev elefanter från Indiska och en fin adventsstjärna i rött glas + en tjock balettdansande ängel från en ny affär på Drottninggatan. Jag tycker hon liknar mig lite grand.

24 november, 2006

Senaste projektet



Här kan ni se mitt senaste projekt! Nej, inte mannen, men väl rocken han har på sig. Det är äldste sonen som vill ha en klassisk, svart rock med röda stickningar och rött foder. Det kan bli fräckt och vi har köpt världens finaste ulltyg och som mellanfoder ska det bli shetlandsull. Den kommer att hålla honom varm hela vintern. Visst är den snygg?

Han har sett en i stan och den kostade 2500:-. Nu slapp han undan med 750:- (utan sylön förstås) och då blir den precis som han vill ha den. Endast i ett exemplar.

Nu ska jag skjutsa ner honom till stan. Han ska till Karlstad på skridskotävlingar i helgen. Säsongen har äntligen börjat!!!

22 november, 2006

Shiva snart 8 månader

Det var ett tag sedan ni fick se Shiva igen. Här ligger hon i soffan och sover och J. ,mellansonen, försöker härma henne.

Vad tycks??


...om det här utseendet. Jag tyckte det var dags att byta till en ljusare blogbakgrund nu när det är så himla mörkt och regnigt ute.

Idag är det tvätt. Regn ute och tvätt inne - kan det bli värre?? Men sonen gör egenhändiga fiskburgare till middag. Det ska bli gott.

21 november, 2006

Skrivarcirkeln:Spritflaskan i tandläkarens låda.

-Det ser inte bra ut det här, sa han och bände och vred med det lilla
metallinstrumentet i mina kindtänder. Du har inte skött tandborstningen som du borde. Nu är det lite karies både här och där.
Jag suckade högt, för det är det enda man kan göra med två stora tandläkarfingrar och diverse instrument i munnen. Jag vill inte påstå att jag har tandläkarskräck, men det är inte långt ifrån. Nu hade jag väntat i det längsta med att ringa och boka tid, men har man bara kommit så långt så är det värsta gjort, inbillar man sig. Men det är bara innan man kommer in och sitter i väntrummet och vrider sig hit och dit och läser gamla golftidningar från förra året - i bästa fall.
Min tandläkarskräck, eller vad jag nu ska kalla det, började med den hemska skoltandläkaren, som hade sin håla på första våningen i småskolan. Hon var liten och tunn, men ack så sträng och såg antagligen inte helt klart, eftersom borren kunde hamna lite var som helst i munnen – i kinden eller bredvid tanden i tandköttet – och när man pep av smärta fick man en sträng åthutning.
Nåja, det har väl blivit lite bättre med tiden, men det är ändå förenat med ett visst obehag. Och just idag kändes det extra jobbigt när han sa:
-Jag har tid nu, så vi tar väl och lagar det största hålet genast.
-Javisst, det går bra, sa jag och försökte låta som om det var min högsta önskan i livet.
- Jag har börjat med en ny metod vad gäller bedövning, men du kanske inte vill ha bedövning?
-Jooo, det vill jag! sa jag bestämt och så högt att han tog ett steg bakåt och trampade sköterskan på tån. Hon höll på med nåt i en låda och bara grymtade till lite, när tandläkaren stora fot kom farande och landade på hennes nya innetofflor.
- Jaha, det var ord och inga visor det. Men då kör vi väl igång.
Han korrigerade stolen, tog fram sin lilla spegel och sträckte sig efter borren.
- Nu ska vi se…
- Neej, skrek jag, jag ville ju ha bedövning!!
- Jadå, det ordnar sig nog med det, sa han och verkade kolugn.
Själv blev jag spänd som en fjäder och jag hörde hur pulsen slog i örat.
- Vi kan väl prova lite och se hur det går? Om det inte går bra, så säger du till.
- OK, sa jag och han satte igång borren.
Det gick ganska bra till att börja med och vattenborren snurrade på i hög hastighet. Det gjorde inte så ont och ju längre han höll på ju mindre kändes det. Jag kom på mig själv med att fnittra lite för det killade ju faktiskt i tanden när han borrade. Han höll upp ett tag och sa:
-Går det bra?
-Jajamen, svarade jag, kör på bara. Jag kände mig alldeles avslappnad och ett med tandläkarstolen. Så skön hade den aldrig känts förut. Men vilken märklig smak jag hade i munnen. Måste vara en ny sorts komposit han fyller med, tänkte jag.
- Sådär ja, så var det klart för idag.
-Redan? Finns det inget litet hål till, som du kan ta nu, bad jag och sluddrade lite. Det var konstigt, för jag kände mig lite bedövad. Men jag hade ju inte fått någon bedövning?
-Nej, inte idag. Nu får du lugna dig tills nästa gång. Vad tyckte du om den nya bedövningen förresten?
-Va, vilken nya bedövning? Jag fick väl ingen bedövning?
- Jo, sa tandläkaren, det fick du utan att märka det. Jag har nämligen bytt ut vattnet i vattenborren mot gin och tonic, och då blir patienten så avslappnad sååå.
-Men, hur går det till?
-Jo, jag har en flaska gin i ena lådan och tonic i den andra och sedan går det i slangar upp till borren. Koncentrationen av sprit kan jag reglera med den här spaken och jag kan också byta ut gin mot något annat om någon föredrar t.ex. konjak, rom eller något annat. Om det fungerar bra, så kan fler tandläkare börja använda det. Vi ska göra en utvärdering efter ett halvår. Jag är den förste som provar detta och ännu har ingen patient klagat.
- Nej, det förstår jag. Det var helt otroligt – nu behöver jag inte vara nervös nästa gång jag kommer hit, och du… kan jag få beställa rom och cola då???

Det här var mitt bidrag till skrivarcirkeln för denna gång. Ämnet fick jag av Mette och jag måste slänga in en brasklapp: Den här tandläkaren jobbar utan salivsug. Man måste vackert svälja all vätska - fast det gör man gärna.

Josephine ska få nästa ämne av mig och det är: Varför heter det boxningsring när det är en fyrkant?

20 november, 2006

Coaching

Jo, så heter det numera. Och idag har jag varit på "Jobbcoaching" för första gången.
Jag gick dit med förväntansfulla steg - nä, nu ljög jag lite, för jag tog bussen, eftersom det ösregnade - och väl framme var det 2 coacher, kvinnor, och jag och en tjej till. Vi fick fylla i en massa blanketter och värdera en hel del påståenden om oss själva, vad det gäller självkänsla, sammanhang, deltagande i samhället m.m. Detta ska senare vara diskussionsunderlag till när jag har enskilda samtal med "min" coach. Allt var lugnt och långsamt och helt utan stressfaktorer och det var himla skönt.
Efter fikapausen hade vi enskilda samtal och det var ganska ansträngande. Det var lite som hos sjukgymnasten. Man tror att hon ska massera, dra och sträcka och sedan är man bra, men i själva verket är det man själv som ska göra hela jobbet. Fast det är bra i detta fallet, för jag tvingas tänka efter vad jag vill, tycker och anser och coachen är som ett bollplank, som kan kasta tillbaka mina funderingar.
Detta hette introduktionsfas och det ska vara 2 gånger till. Får se vad det blir sedan - men än så länge är jag nöjd och spänd på fortsättningen.

Jag har fått ämnet "Spritflaskan i tandläkarens låda" av Mette i skrivcirkeln och ska försöka åstadkomma något i morgon.

Om ni undrar vart alla kommentarer tagit vägen på föregående inlägg, så har jag inte tagit bort dem. De försvann när jag höll på att pula med annt här.

13 november, 2006

Ajajaj!!

Ja, man kan ju undra hur det går till att få karies under plomberna. Jag har aldrig hört talas om det förut, men tydligen är det inte helt ovanligt. I mitt fall beror det på att jag är torr i munnen!!

Mitt tandläkarebesök utspelades som följer:
T: snäll och oerhört trevlig och nätt på handen. Jag gillar nästan att gå dit och hon har botat allt vad tandläkarskräck (eller tandvårdsrädsla som det ska heta numera) heter. Hon tog lite röntgenbilder som vanligt och började sedan själva undersökningen. Alla hummanden verkade positiva och efteråt sa hon:
"Ja, allt ser bra ut - inga sprickor, inga fickor. Du har skött dig de här tre åren som du inte varit här (av kända skäl). Jag ska bara ta en titt på bilderna."
Tjohoo, tänkte jag, det här blir billigt och bra.
"Mmmhm, sa hon sedan i en helt annan ton. "Här ser det illa ut! Det finns mycket karies här under några fyllningar. Usch, några är nästan nere i pulpan. Det var inte bra!!"
Ja, underbart är kort - trist varar länge! Jag fick ett antal tider av henne och sedan var det adjö!! Vadå billigt?? Allt beror på medicinen jag äter. Den ger muntorrhet och om man har för lite saliv ( som innehåller vätejoner) så blir det ingen balans i munhålan och bakterierna tar över. "Och de kan ta sig in överallt".

Ja, hade också haft lite konstigt tryck i en tand, men inte tänkt mer på det. Samma kväll fick jag en djävulsk tandvärk i just den tanden och var tvungen att peta i mig Panodil Forte, som jag har när jag får svår spänningshuvudvärk, men det hjälpte bara för stunden. På natten vaknade jag av värken och fick peta i mig fler piller och så höll det på i dagar. Jag fick komma akut och sitta och vänta på en lucka i T:s schema och kom in. Jajamen, inflammation i tanden. Hon tömde den och täckte provisoriskt. Efter några dagar rotfyllde hon den och allt verkade bra.
Men nu började det värka i överkäken istället. Och inte måttligt heller!! Jag höll ut tills jag hade tid och gick dit och drog min jeremiad.
"Konstigt, säger T., du ska inte ha ont där.
"Men det har jag", pep jag.
"Det kan vara en spricka i tanden. Det är inte alltid som det syns på röntgen. Vi får se hur det ser ut"
Jodå, sprickan fanns där i en 40 år gammal plomb och hela pulpan var uppäten av bakterierna. Inte konstigt att jag hade haft ont!! Hon fick tömma den också, men "den är inte mogen" så det blir ett provisorium. Så nu har jag två provisoriska fyllningar och en väntad rotfyllning att se fram emot - förutom de andra kariesangreppen :((.

10 november, 2006

I'm back

Jaja, jag vet att det var himla längesedan som jag skrev, men jag var tvungen att göra ett litet uppehåll. Nu är jag dock tillbaka och ni ska få en kort resumé av vad som hänt mig med jag inte varit synlig i cyberrymden.

Jag har inflammation i tänderna och måste rotfylla minst två stycken och laga ännu fler. Jag har fått karies under fyllningarna och det är bara elände. Tandvärk - djävulsk sådan, hade jag i två veckor i streck. När min jättegulliga tandläkare fixat den ena så började den andra att värka. Jag levde på Panodil och ville bara försvinna. Men nu håller de sig lugna och nästa sejour blir på torsdag nästa vecka. Jag var svullen på ena sidan och såg ut som en seriefigur. Det var bara halsduken runt huvudet som fattades. Jag fick antibiotika av tandläkaren och fluortabletter och salivbefrämjande sugtabletter. Så nu lever jag på det istället :))

Katten Shiva har också ätit antibiotika, fast sån för djur. Hon var inne hos veterinären och blev kastrerad och kunde naturligtvis inte låta bli att slicka på såret, så det infekterade förstås. Men nu är både hon och jag piggare. Särskilt hon!! Hon är nu 7 månader och i fin form. Hennes favoritställe är på mitt planteringsbord ute på balkongen. Där ligger hon och spanar på skator och hundar. Att ligga i badkaret är också kul, särskilt om det droppar ur kranen.

Min sjukskrivning fortgår, men nu kanske det kan ljusna lite. Ska nämligen få vara med i ett projekt med jobbcoaching och så småningom praktik. Ska dit den 20:e och träffa min "coach".
Mer om det senare.

19 september, 2006

TJOHOO!!!



... och på torsdag börjar Bokmässan!!!!!!!!!!!!

07 september, 2006

Konichiwa



Nu har min kurs i Japanska börjat och för att få så mycket inspiration spm möjligt har jag satt in en klocka med japansk tid. Sverige ligger 9 timmar EFTER Japan, så i skrivande stund är klockan 14.00 här men i Japan är den 9 på morgonen. Nu ska jag till biblioteket och låna lite böcker om Japan.
Sayonara

PS Tecknen uttalas YUME och betyder dröm.

04 september, 2006

Ööööh

Ööööh, sandpapper i halsen, konstig smak i munnen, fryser, svettas, snörvel, snor, för trött för att bry mig om verkligheten, trött, trött, trött, host, snyt, feber, för litet huvud, = förkyld

02 september, 2006

Ny tävling!!! Hitta kissemissen


Jag letade efter Chewy och hittade henne ingenstans - inga lockrop hjälpte - men till slut fann jag henne i sängen.

Hon ville väl vara ifred.



När jag var liten läste jag ofta en bok som Lennart Hellsing har skrivit. Den heter "Krakel Spektakel och Kusin Vitamin". Krakel och hans kusin gjorde ofta sånt som inte var helt tillåtet ja, på 50-talet helt otänkbart t.ex att hänga i gardiner och gunga. Det fanns t.o.m. en sång som gick så här:

Krakel Spektakel, Kusin Vitamin

hängde och slängde i en gardin.

För hej och hå i gardinen den blå,

Krakel Spektakel, vad tänker du på?

Den kom jag att tänka på igår när jag såg Chewy (Shiva) hänga i gardinen för att nå mitt klockspel med alla de fina banden i.

27 augusti, 2006


Och det bara regnar och regnar och regnar och regnar...

23 augusti, 2006

Slöseri med EU-pengar!!!


Det här mailet kom till mig från Cecilia Malmström, som jobbar för att EU-parlamentet ska få ETT ställe att jobba ifrån. Flytten mellan Strasbourg och Bryssel kostar enorma summor - 200 miljoner euro/år, som kan användas bättre.
Klicka på länken och skriv under du med!!


Kära vänner!
Anledning till att du får det här mejlet är att du är en av mer än 877 000 européer som har skrivit under uppropet på oneseat.eu för att få ett slut på Europaparlamentets dyra flyttcirkus mellan Bryssel och Strasbourg. Det har varit en fantastisk respons i hela Europa och ämnet har fått stor uppmärksamhet i media och i bloggar. Européer från alla 25 medlemsländer har skrivit under och jag har fått tusentals uppmuntrande e-mejl.
Tack så mycket för allt stöd! Det visar att människor i Europa verkligen bryr sig om var Europaparlamentet hör hemma.

Vi är nu väldigt nära att nå vårt uppsatta mål på 1 miljon underskrifter, men det finns fortfarande mer arbete att göra. Därför vill jag nu uppmana dig att skicka vidare informationen om oneseat.eu till alla dina vänner, familj och kollegor och uppmana dem att skriva under. Om alla lyckas få ytterligare en person att skriva under kommer vi lätt nå vårt mål och vi kan föra vidare ärendet till EU-kommissionär Margot Wallström när Kommissionen återsamlas efter sommaruppehållet.

Ett stort tack till er alla!
Cecilia Malmström
Europaparlamentariker

PS. Det här är det enda mejlet du kommer få förutom en bekräftelse när vi når 1 miljon underskrifter.

oneseat.eu kan du ladda ner banners som du kan använda på din hemsida, blogg eller i dina e-mejl.


Igår var vi uppe sonen och jag innan fan fått tofflorna på. Fastän J var ledig så steg han upp och gjorde mig sällskap till Bilprovningen. Så gullig kan en 18-åring vara. Jag hade gjort smörgåsar och kaffe och hade mjölk på termos och sedan åkte vi.
Det regnade, men vi hade tur att den mesta trafiken gick in mot Göteborg.
Det var lätt att hitta och bilen blev godkänd. Suck! tänkte jag, det blev tredje gången gillt i alla fall. Jag kunde dock inte låta bli att skratta när besiktningsmannen sa att:- "Ja, nu måste ni komma igen för nästa kontrollbesiktning mellan september och januari 2007."
Vi var lite sena med att komma dit och därför blir det så här. Vår bil måste vara den bäst kontrollerade i hela Sverige just nu.
På hemvägen stannade vi till i Kungälv och körde in till Bräckboden vid Göteborgs kexfabrik. Där köpte vi en hel kasse full med Ballerina, Baddare, salta kex och mycket mer. vi satt på parkeringen till Bohus fästning och fikade och det smakade himmelskt!

Väl hemma sov vi lite grand och resten av dagen slappade vi, läste böcker och tidningar och klappade katten.
På kvällen blev det pannkakor med sylt och glass - och sedan fick jag magknip. Det var straffet för allt sött och gott jag petat i mig, men det var det nästan värt.

20 augusti, 2006


I år har vi besiktigat vår bil två gånger och i morgon är det tredje gången gillt. Inte för att det var något fel på den eller så utan första gången var vanlig kontrollbesiktning. Andra gången skulle det vara registreringsbesiktning på vår dragkrok och då fann de att chassinumret och numret på nummerskylten inte stämde överens och därför blev bilen inte godkänd. Fanns det fler siffror på skylten än registreringsnumret?? Jomen, det fanns små, siffror och bokstäver överst på skylten både bak och fram som skulle överensstämma med chassinumret och det gjorde de inte. På chassit stod det ett "X" och på skylten stod det ett "Y".

Vi började misstänka att det var något skumt med det hela och blev skitnervösa. Bilen var importerad från Tyskland från början - var den stulen eller nåt??
Många samtal senare fick vi besked på Vägverket att det hela berodde på ett läsfel!!! Protokollet från den första reg.besiktningen var handskrivet och så slarvigt att någon läst "Y" som "X". Nya skyltar behövdes, beställdes och NY BESIKTNING måste göras, eftersom bilen inte kunde identifieras. Och det skulle egentligen Vägverket betala tycker jag. Vi har inte gjort nåt fel.I

I morgon är det alltså dags - i Stenungssund (ca 5 mil från GBG) kl. 7.20. Den enda tiden som fanns inom 10 mils radie. Suck!!
Men gullsonen J. har lovat följa med och hålla mig sällskap. Han är mysig han!

13 augusti, 2006

EM-volontär Avslutningsdagen

Just nu har jag fullt upp med att vara volontär på friidrotts-EM och det är kul. Ikväll ska alla 3000 vara med på avslutningen. Då kan du se mig på TV.:))

10 augusti, 2006

Sängen – skrivarcirkeln

Sängen i den här historien är inte en säng utan flera sängar - mina sängar i livet hittills.

Den första sängen minns jag faktiskt inte, men jag har sett den på foto. Det var en brun spjälsäng av den gamla sorten, som alla 50-talister fick som sin första säng. Där tillbringade jag antagligen mina tre eller fyra första år vad gäller sömnen. Vi bodde då i en liten etta, mamma och jag, medan pappa var på utbildning i Stockholm. Men mamma tyckte det var ensamt och långt från hennes föräldrar, så vi flyttade till en större etta, s.k. genomgångslägenhet, mycket närmare min mormor och morfar och närmare centrum OCH alldeles intill Folkets Park.

Här fick jag ”eget” rum i köket och då fick jag en ny säng. Den stod i köket och var en blåmålad kökssoffa i trä av den utdragbara modellen. På dagen var den en vanlig kökssoffa med rygg med fint formade spjälor och en dyna i randigt tyg att sitta på. Men när det var sängdags åkte dynan av, sofflocket togs av och ställdes mot väggen och soffan drogs ut en bit på bredden. Då blev det en säng, som mest liknade en låda. Med tjock madrass och mjuka kuddar blev det en himmelsk säng. Jag minns att jag brukade ligga och fantisera att det var en flygande säng, som kunde ta mig vart jag ville. Den bara lyfte och for iväg och flög så jämnt och fint att jag aldrig föll ur. Hade jag svårt att somna någon gång, så brukade jag räkna alla spjälorna tills jag somnade. Soffan var inte så värst lång och jag växte förstås ur den. Men jag sörjde när jag inte kunde få plats i den längre. Mina föräldrar var ganska glada för den tog ganska mycket plats i köket, som inte var jättestort.

Nästa säng var av en helt annan modell, som jag inte tror finns längre. Jag har åtminstone inte sett den på väldigt länge. Det var ett sängskåp. Den sängen funkade så att dagtid såg den ut som en lång vägghylla med ett draperi under. Detta draperi drogs ifrån på kvällen och där innanför fanns en utfällbar säng lika lång som hyllan var bred. Den var inte lika mysig som kökssoffan, men helt OK att sova i. Det enda problemet var att gosedjuren trillade ur sängen hela tiden.

Efter några år flyttade vi igen – jag tror att jag var 10 år då – och fick en tvåa i samma hus. Då fick jag ett eget rum och en ny säng igen. Nu fick den ju plats. Mitt rum var rätt så stort och det fick plats både säng, skrivbord OCH piano. Sängen var en vit eller gråvit flicksäng med No-zag-botten. Det var en botten, som bestod av breda, platta, blå gummiband, som var flätade ihop och dessa skulle spännas då och då så att inte sängen blev som en hängmatta. det var ett konstigt namn tyckte jag, men det slår mig i skrivande stund att ”No-zag” förstås betyder ”no sag” ( inget ”häng”). Den sängen var mysig och blev min kamrat ända tills jag flyttade hemifrån. Den var både säng och sittmöbel. Jag minns att jag hade en stor hund som kudde, som jag vunnit på ett lotteri.
Nästa sängar var de som stod i mina studentrum i Lund och var av olika kvalitet och ålder. I mitt första rum hade jag en sovalkov med en väggfast säng, som var hopplös att bädda och därför aldrig bäddades. I rum nummer två var det en härlig säng med resårbotten lämplig för alla sorters aktiviteter; sömn, studier, testunder och …ja, ni vet. Det var en mycket sympatisk säng och jätteskön. Den hade en grönrandig filt från IKEA som överkast och två stoooora kuddar i grön manchester. I den tillbringade jag hela min studenttid, nåja inte riktigt hela, ibland var det föreläsningar också. Men min trebetygsuppsats skrevs i den och engelska litteraturkursen lästes i den och det är inte utan att jag blir lite nostalgisk när jag tänker tillbaka. Sängnostalgi!!??

Nästa säng var den som min dåvarande fästman snickrade ihop. Den var i plywood och inte vacker och inte skön, men vad gör man inte när man har ont om pengar. Den var som en jättelåda, fast delbar på mitten och när vi så småningom slog upp förlovningen tog jag ena halvan med mig till min nya lägenhet.

Till att börja med hade jag den och när jag träffade min man så sov vi båda i den ganska länge. Den var visserligen bara 120 cm bred, men är man förälskad så går allting. Men så småningom utvecklar man vanor, som man inte är beredd att ge avkall på. En vill ha ett tjockt, varmt täcke, som den andre får ångest av att bara tänka på och då är ett dubbeltäcke inget att rekommendera
Så inköptes den sängen, som följt med nästan hela vårt äktenskap Den stora dubbelsängen, där man kan ha vilket täcke man vill, ligga hur man vill och där man kan läsa hur länge man vill. Våra underbara tre söner är också ett resultat från den och dem vill vi inte vara utan för ”allt smör i Småland”.
Under min sjukskrivning har jag tillbringat en hel del tid i den i både vaket och sovande tillstånd och allt funkar lika bra. Numer när jag ligger och vilar så kan det komma tre söner och sitta i sängen och berätta om hur dagen har varit, se på tv eller spela gitarr. Den lilla katten Shiva är också väldigt förtjust i sängen, så den är en riktig familjesäng.

Det här är mitt bidrag till skrivarcirkeln och nästa ämne skickar jag till Excessa och ämnet är: ”Kappan”.

05 augusti, 2006

Vilken trädgårdstyp är du?

Du är en odlare
Du samlar mjölkkartonger och glasspinnar för att kunna göra noggrant märkta frösådder i husets alla fönster redan i februari. Varmbänk och växthus eller bara trädgård spelar ingen roll, överallt växer det så det knakar. Gräsmattan i din trädgård krymper från år till år.


Ja, det kanske stämmer.

04 augusti, 2006

EM-volontär 3


Nu börjar det bli väldigt mycket folk i Göteborg. Flera lag har kommit till stan och en hel massa tv-bolag har kört in sina OB-bussar på gården. Skolans ena byggnad i 5 våningar är täckt med byggnadsställningar och ut från dem väller det kablar i alla färger och grovlekar. Det är ett färgspel utan like. Endera dagen kommer jag ihåg att ta kameran med och då ska ni få se hur det ser ut.
Vi i mediarestaurangen märker det mest på att fler och fler europeiska språk hörs vid matborden och det är kul. Idag har jag försökt tala med två italienska tv-män, som inte kunde engelska och det var lite komplicerat för jag kan ju ingen italienska. Men på nåt vis lyckades jag ändå nå fram till dem. En stund senare kallade de mig till sig och visade att de gömt något under en servett, som de ville att jag skulle lyfta på. Under där låg en fin ros, som de vridit till av en servett!! Snacka om charmknuttar!!

Gästbok



Nu har jag installerat en gästbok, dä kan man skriva om vad som helst, om man inte vill kommentera något ämne. Välkomna in!! Följ länken till höger.

01 augusti, 2006

Sänka skepp


– S10, sa Tim
-Bom, svarade Knut, A7.
-Träff! K5.
-Bom! B7., fortsatte Knut.
-Träff! C8.
-Bom! Hur länge har vi hållit på att ”sänka skepp”, du och jag?
- Tja, det är väl en sisådär 19-20 år, sa Knut.
- Och hur många gånger har jag vunnit?
- Inte många.
– Kan vi inte spela nåt annat för en gångs skull?frågade Tim. Det skulle vara kul att få vinna lite oftare.
– Du, sa Knut, jag tror inte att det spelar nån roll vilket spel vi spelar förr du kommer inte att vinna mer för det.
– Jaså, och varför inte det då? sa Tim lite syrligt och det hördes att han kände sig lite sårad.
– Du säger position först och tänker sedan, om du tänker alls. Det är därför du vinner så sällan. Du måste analysera och tänka logiskt innan du säger nåt.
– Så du påstår att jag är ologisk och dum i huvudet, säger Tim och nu höjer han rösten lite.
– Ologisk kan jag hålla med om, men dum i huvet, njae, inte direkt. Knut börjar tycka att konversationen börjar bli lite irriterande.
– Kan vi inte fortsätta ”sänka skepp” nu istället. Förr eller senare vinner du.
– Nej, tack du! Ska det vara så här så tror jag att det får vara för min del, sa Tim lite snorkigt.
– Men Herre Gud, du kan väl vinna när som helst! röt Knut och tänkte låta Tim vinna nästa parti.
– Enligt din uppfattning är jag nog inkapabel att vinna om inte DU låter mig vinna! skrek Tim och hans ansiktsfärg antog en allt rödare ton. Du kan ta ditt jävla ”sänka skepp” och stoppa upp… ja, du vet var. Jag har fått nog av både det och dig!!
Tim reste sig så hastigt att stolen föll baklänges och spetsduken som låg på bordet fastnade i hans kavajknapp och kaffekoppar, gräddkanna och sockerskål drogs ner från bordet och landade på Knut persiska matta.
– Adjö!!! skrek han och nästan rusade ut ur Knuts villa och bort till sin egen, som låg granne med Knuts.

– Hm, det var väldigt vad han tog i, tänkte Knut, när han plockade upp porslinet från mattan. Det var inte likt honom. Jag undrar vad som tog åt honom. Bäst jag ringer honom sen och hör om han är OK.

– Rrrrrrrrrr, väste Tims telefon, men han satt orörlig i sin öronlappsfåtölj, och lät alla 21 signalerna gå fram utan att svara. Han ville inte prata med någon nu och särskilt inte Knut, efter det som hänt lite tidigare på kvällen. Han kände sig inget vidare till mods och tyckte att han tagit i mer än vad som egentligen behövdes. Han var bara så innerligt trött på den där besserwissern, som alltid vann och aldrig kunde låta bli att påpeka att han var mer analytisk och logisk än Tim.
Knut hade inte ens någon utbildning, mer än 7-årig folkskola och var självlärd snickare och skrev och stavade som en kratta, men hade ändå lyckats bra i sitt yrkesliv. Egen firma hade han och flera anställda och behövde han ha något skrivet, så hade han anställda som skötte det åt honom. Annars hade det nog aldrig gått. Han var väl inte dyslektiker, men det var nog bra nära. Själv hade Tim varit lärare i svenska och filosofi hela sitt liv och nu när han var pensionerad hade han inte så mycket att göra. Det blev förstås mycket bokläsning och korsordet i lördagstidningen löste han alltid. En konsert då och då.
Men han tyckte ändå om att gå in till sin granne och spela spel, prata lite om ditt och datt och dricka kaffe. Ibland tog han med sig en Tullamore Dew och förlorade vartenda parti, men det gjorde inte så mycket just då. Tullamore Dew var hans absoluta favorit bland alla whiskeysorter. Usch, vad han kände sig fånig. Han skulle ringa Knut i morgon och be om ursäkt för att han brusat upp så, ta med en flaska Tullamore Dew och ha en ny spelkväll med Knut. Det skulle nog bli väldigt ensamt utan dessa spelträffar och han var faktiskt lite sällskapssjuk – även om han tyckte att det var skönt med ensamhet och tystnad då och då.

Dagen efter fick Knut ett telefonsamtal från Tim med en ursäkt och löfte om en ny spelkväll i sällskap av kaffe avec.
Knut tyckte att det lät som en lysande idé. Han var inte långsint och dessutom var han en genuin tävlingsmänniska, som gärna spelade – han vann ju nästan jämt – och som var en oerhört dålig förlorare. Men, tänkte han, ”Sänka skepp”-partier med Tim är ju som att ta godis från ett barn. Det är nästan för lätt, så dålig han är på det. Han tar det inte riktigt på allvar, utan mer som ett tidsfördriv, och följaktligen är han en ganska god förlorare. Så det passade Knut som hand i handske. Han gnuggade händerna och såg verkligen fram emot när Tim skulle komma. Det var nära nu.

En kvart senare ringde det på dörren och det var förstås Tim.
– Hej och välkommen! Jag har redan satt på kaffet.
– Tackar, tackar, sa Tim, och klev in.
– Ja, det tar en liten stund innan kaffet är klart. Vi kanske ska ta och börja, så kan vi avbryta lite när kaffet är färdigt.
– Javisst, log Tim, det passar utmärkt.
De satte sig vid det stora ekbordet och vis av grälet häromkvällen, så hade Knut redan tagit av spetsduken. Hantog fram en stol åt Tim och satte sig själv mitt emot.
Han tog fram ”Sänka skepp”- papperna och pennor till dem och var beredd att börja.
– Ja, förresten, sa Tim, jag var inne i stan idag och jag köpte faktiskt ett nytt spel, som jag tänkte vi kunde prova.
– Jaha, sa Knut, det kan vi väl. Han har ju ändå ingen chans, tänkte han. Jag vinner ändå vilket spel han än har köpt. Det kan vara kul med lite omväxling när allt kommer omkring.
– OK, sa Knut, vad är det du köpt för nåt?

Tim rotade lite i påsen från bokhandeln och sedan drog han upp det nya spelet med ett triumferande ansiktsuttryck.
– Ja, det är inget nytt utan tvärtom ett spel, som funnits länge och som alla kan spela. Alfapet!!

Detta var mitt bidrag till skrivarcirkeln med masspublicering av ämnet "Sänka skepp"

TEST



Vilket yrke passar mig?? Det var intressant - för något år sedan skulle jag svarat helt annorlunda, men efter att jag "gick in i väggen" har jag blivit mer egoistisk och fick det här resultatet:

Kreativa egot (300-400 p)
Du är en kreativ och noggrann person. Du har ett gott självförtroende och värdesätter din förmåga att skapa. Du skulle trivas lika bra som bagare som civilingenjör. Vad du väljer har att göra med hur lång tid du är beredd att studera.Andra yrken där du troligen skulle komma till din rätt är:
Skådespelare
Kosmetolog
Konstnär
Musiker
Copy
Kock
Arkitekt
Konservator
Programmerare
Web-designer
Författare
Sömmerska
DesignerGrafiker
Illustratör
Scenograf
Danspedagog

EM-volontär 2



Nu har det kommit lite fler OB-bussar på skolgården. Både RAI, tysk TV och fransk TV har kommit hit, så idag fick jag säga de få glosor jag kan på italienska: "ciao, arrrividerci, gelati, prego" m.m.
Tyska och franska är lite lättare - det har jag i alla fall läst nån gång i skolan. Det var full rulle i restaurangen mellan 12-14 och då hände det!!! Kaffeapparaten pajade!! Nej, det gjorde den inte det gick en propp!! Propp byttes och då funkade det - i två minuter, sen pajade det igen!! Detta hände fem gånger i rad och sedan stängde de av luftkonditioneringen. Det var FÖR mycket apparater i gång.
Idag kom det nämligen 2 pallar med LCD-skärmar och tre av dessa sattes upp i restaurangen. Det blir svårt att inte se tävlingarna och kul att man får chansen att både se det på TV och att gå in på Ullevi och känna stämningen.

29 juli, 2006

Hurra!!



Jag kom in på kursen Japanska 5 p på Umeå Universitet!!!

27 juli, 2006

Navelludd

I vår familj är jag en klar minoritet - enda varelsen av kvinnligt kön (förutom katten).
Jag har gjort en upptäckt för ett tag sedan - alla utom jag får navelludd. Är detta en manlig företeelse? Stämmer detta på alla familjer eller bara på vår. Det vore på sin plats med en vetenskaplig undersökning. Eller finns det redan??

Vid vårt middagsbord diskuteras de konstigaste ämnen.
-"Jag läste idag att det försvann en hel vecka på 1600-talet för att man bytte från den julianska till den gregorianska kalendern."
_"Jaha, undrar hur det skulle bli då om man åkte i en tidsmaskin till en dag i den veckan - var man skulle hamna då?" Och finns man under tiden man står i tidsmaskinen?"
-"Men då måste man ju komma till första dagen före eller efter. Dagarna försvann ju inte bara för att man kallade dem något annat." Inne i maskinen måste man ju finnas!?
-"Jaså?" Men finns man i tiden eller bara i maskinen?

Tonåringen och jag i stan för att köpa kläder till honom:
-Nej, nu orkar jag inte gå i fler affärer!
-Va? Vi har ju bara handlat hälften av vad vi skulle!
-Jamen, jag är trött!
-Jag förstår inte hur du kan bli så trött efter att vi gått i några affärer. Om du har en boll framför fötterna kan du ju springa hur mycket som helst utan att bli trött.
- Du, jag är i puberteten och jag delar celler. Vår biologilärare säger att det är därför man blir så trött!

Vem är jag att motsäga biologilärare? Vi åkte hem.

EM-volontär

Ja idag började det. Jag har jobbat min första dag som volontär på EM i fridrott här i Göteborg. Det började egentligen igår med ett möte med alla som ska vara i Mediacenter. Det tog en stund innan jag hittade en ingång till skolan. Vi håller till på Katrinelundsgymnasiet och hela skolan är inhägnad med höga staket. Min mellanpojke går på skolan och tack vare EM har han sommarlov till den 4 september. Tror ni han gillar EM?
När jag väl fann ett hål i staketet, blev jag stoppad av 2 väktare, som frågade efter min ackreditering. Vi får inte dessa förrän i morgon och då gick det minsann inte att komma in. Till slut efter en stund så kom det en "biff" och lotsade mig ända fram till ingången till "bamba" (skolmatsal i Göteborg).
Men idag hade jag en tillfällig ackreditering och kom in utan strul.

Vi volontärer ska vara i restaurangen och i caféet och ta hand om alla mediafolk, som kommer och ska äta. Se till att de hittar allt de ska, visa dem till rätta och se till att de har allt de behöver. Inte laga mat, inte diska eller plocka disk, inte servera utan bara vara allmänt trevliga.

Det finns redan många mediafolk här i Göteborg. Många från SVT har varit här länge och dragit kablar i mängd. Det går förstås många km om bilder ska kablas ut till hela Europa. Några tyskar och några engelsmän har kommit, men när det hela drar igång den 6 augusti, räknar de med ca 2000 mediamänniskor och då blir det väl full rulle hela tiden. Jag hoppas få tala engelska, tyska och kanske lite franska.
Maten under EM lagas av de 7 topprestaurangerna i stan. Hela EM är en jätteapparat. Det blir jättespännande att se om och hur det funkar när allt dras igång.
Vi i mediacenter har högsta ackrediteringen och kan komma in överallt. Vi kan gå in på Ullevi när vi har ledigt och se på tävlingarna och det ska jag göra vid tillfälle. Imorgon ska vi få kläder.
Olika funktioner har olika färger på sina tröjor, vi har turkos, vita byxor, skor, strumpor, keps och väska - allt från Puma.
Jag ser fram emot allt detta.

26 juli, 2006



Meditation?


Inför besöket hos veterinären i morgon har Shiva fått den här väskan att åka i.

24 juli, 2006



Nyaste sovplatsen - min pelargonhylla med utsikt mot parken!!

KATTUNGESLICK

Att det bara finns nåt så mysigt som kattungeslickar på näsan.

Så här gick det till när Shiva och jag möttes.
Ja,det hela började nog med att jag länge velat ha en katt. Jag satt en kväll och tittade på Blocket och fann de sötaste kattungar som var till salu. Men den här var lite speciell. Tjejen som hade den, hade själv köpt den för några veckor sedan, men hennes gamla katt accepterade inte kattungen och hon var tvungen att göra sig av med den. Jag skrev och frågade lite om den och sedan ringde jag och pratade med henne om den. Jodå, vi kunde hämta den nästa dag.
Den bodde hemma hos hennes föäldrar nu och A. och jag åkte och hämtade henne. Tjejen sa att hon hade hört direkt att jag var den rätta kattmamman. Många hade ringt men hon gick på magkänsla och ville vänta på den som kändes rätt. Smickrande tyckte jag. Hon ville ha 100:- för den och då skickade hon med mat också. Hon sysslade mycket med att skicka pengar till förmån för fattiga barn ute i världen och hade precis som jag fadderbarn. Hon fick 200:- av mig trots hennes protester - , men jag sa att hon kunde skicka den till någon organisation. Det skulle hon göra med alla pengarna och jag lovade skicka mail och berätta hur det går.

Väl hemma visade jag Shiva matskålarna och toan och sedan satte hon igång sin utforskning av sitt nya revir. Jag tog några bilder och skickade till tjejen. Hon blev sååå glad och skrev tillbaka och tackade extra för pengarna, som skulle räcka till ris ett helt år till en familj i Kina eller Indien. Hon var lite tårögd när vi gick, men kände ändå att vi var rätta familjen för Shiva.

Där har ni historien. Hon ska mest vara innekatt, men vi har ju både balkong och till kolonin kan hon följa med när hon lärt sig gå i sele. Men allra först måste vi gå till veterinären och vaccinera och sedan försäkra det lilla livet.

23 juli, 2006

Shiva


Här ska ni få träffa vår nya familjemedlem. Hon heter Shiva och är 3½ månad. Visst är hon gullig??

18 juli, 2006

Släktträff


Här sitter jag just nu - i OS-staden Lillehammer och njuter av sommarsolen. Det gröna fjället ligger mitt emot altanen där jag befinner mig och sjön Mjösa ligger spegelblank och blå.

Från Göteborg körde vi till Lillehammer och svägerskan min. På vägen till Norge hittade vi en mack, som sålde bensin för 9,99/l. Gissa om vi tankade fullt.

I Lillehammer övernattade vi och det var himla mysigt. Det är inte sååå ofta vi ses och då är det dubbelt trevligt när det händer. Dagen efter körde vi - svägerska K., K:s sambo, Mannen G., yngste sonen A. och jag till Trondheim. En nätt liten resa på 30 mil, men som tar betydligt längre tid än 30 mil i Sverige. Norska vägar är i kringelkrokar och har ofta hastighetsbegränsning på 60 eller 80. Vi åkte i Gudbrandsdalen och där är det bedövande vackert. Uppe på Dovrefjället gick vägen sedan och där stannade vi för att fika, men det var så kallt att vi huttrade. Fjällvinden isade och det var inte kul att sitta bakom en buske och pinka i den vinden. Det sprang får och betade överallt på fjället och rätt som det var skuttade de ut på vägen. Väl på vägen gick de så långsamt, så långsamt, som om de skulle retas med alla bilisterna.
Efter ca 5 timmars färd var vi i Norges andra stad Trondheim och där blåste det också och regnade lite.
Det var bestämt att vi skulle sammanstråla här på lyxhotellet, där K. fixat rum till oss- hon är hotellchef - med svägerskor E. med man L. från Hudiksvall och M. från Ludvigsburg, Tyskland.

Anledningen var att K-J, gift med svägerska Ka. fyllde 60 år och att vi alla skulle dit på fest. Ka. och K-J har lantbruk på Otteröya, en ö 1 mil utanför Namsos och nu skulle vi äntligen alla ses på Otteröya för första gången på 20 år. Vi har träffats annars, men inte alla syskonen med respektive tillsammans. Det skulle bli extra roligt eftersom att Ka. inte visste om att jag, G och A skulle komma från Göteborg. Det skulle bli en överraskning.

forts. följer

08 juli, 2006

Meditationskurs

Hej igen!
Nu är jag tillbaka! Jag tog en liten paus från allt bloggande – det kändes som välbehövligt och kolonin har också tagit min tid i anspråk. Men nu ska ni få höra om min séjour i Rättvik.

Dag 1.
Resdag. Reste i 6½ timme med 2 byten från Göteborg till Rättvik. Det var varmt, men jag kunde gå från det ena tåget till det andra och slapp väntetider. Jag är mycket spänd på hur det ska bli, vilka människor som ska vara där, hur det ska vara att meditera o.s.v. Väl framme regnar det och jag delar taxi med 5 andra kvinnor som jag förstår också ska till Berget. Vi blir varmt välkomnade av Inger, som är en av ”husfolket”. Hon ger oss våra rum och jag blir positivt överraskad. Rummet är ljust, fräscht och har ett ljust möblemang. Det finns dock ingen TV eller radio, men ett fräscht badrum och skön säng. En fransk balkong vetter ut mot björkskogen där en hel sångkör av fåglar hörs.
Jag packar upp och kl. 20 är det kvällste med lite information och det visar sig att vi är 20 personer, som ska delta. Det är mest kvinnor, men också några par och 2 ensamma män.
Efter teet provar vi att meditera för första gången. Vi går in i meditationssalen, som ligger i ett annat hus och skorna sätter vi utanför.
Det är en stor sal med bjälkar i taket. Det ligger tunna mattor i en fyrkant och på varje matta finns en rund liten kudde (som en tunna) och små pallar. Alla får välja ”sin” plats och den ska vi ha i fortsättningen. Vi får instruktioner och vi mediterar en kort stund – mina fötter domnar bort och jag måste röra på dem. Det känns dumt när alla andra sitter stilla och tysta. Våra instruktörer är föreståndaren på Berget, Per Mases och en sjukgymnast, som specialiserat sig på psykomotorik.

Dag 2
Sover som en avsvimmad. Men det är tungt att vakna av väckarklockan . Meditation kl. 7.45 före frukost, men den här gången somnade inte fötterna – det stack lite bara och vi mediterade ung 15 minuter. Ganska härligt, men svårt att låta tankarna bara passera utan att få dem att stanna kvar. Tankarna ska flyta förbi som molnen på himlen. Jag kan rekommendera lätt, lös, klädsel som man sitter bekvämt i. Några i gruppen gråter och jag förstår att det är många spänningar och tankar som flyter upp till ytan.
Efter meditationen är det morgonbön i kapellet, men det går jag inte på, fast de flesta deltar i gudstjänsterna märker jag.
Frukosten är finemang och det finns allt möjligt att välja på. Det bakas eget bröd och det serveras olika grötsorter varje dag. Det bästa är morgonkaffet!!

Efter frukost är det föredrag och det var ganska trist. Per ler hela tiden och påminner mig mycket om Maharishi Mahesh. Ni vet den indiske gurun, som the Beatles besökte på 70-talet.
Jag tycker att rösten är irriterande och mesig och jag kan inte ta till mig det han säger. Jag blir alltid misstänksam mot folk, som ler när de talar. Som om det de säger inte har tillräcklig substans utan de måste vädja till en med leenden. Känner mig som en elev på grundskolan som bara blir tjurig och motsträvig. Jag lyssnar bara med ett halvt öra, eftersom mycket han pratar om är sådant jag redan känner till.

Vi hade ett härligt avspänningspass i övningshallen i liggande ställning. Alla låg på madrasser med filtar på. 20 personer ligger i en ring, som barn på dagis. Sjukgymnasten talar med lugn och låg röst och instruerar oss att känna vilka muskler vi använder när vi lyfter armen, trycker ner axeln mot golvet m.m. Bäst för min del var att ha en ballongboll (ser ut som en dåligt pumpad fotboll) under svanskotan och på så vis sträcka ut korsryggen, där jag har så ont. ”Det onda i korsryggen är spänningar”, säger hon, ” och styrketräning hjälper inte”. Det vet jag för det har jag redan provat. Axlar mot öronen och spänningar i nacken är obearbetade känslor. Det tänkte jag mycket på under resten av passet.
På meditationspasset efteråt kom tårarna och det bara rann och rann. Varför vet jag inte – men det behövdes väl. Fötterna somnade inte!!
Middag!!

Sov en stund innan det var dags för nytt avspänningspass med efterföljande meditation. Denna gången provade vi ”gående meditation”. Det var mycket svårare, men gick väl ändå OK.
Kvällsmat och sedan var det kvällssamtal om hur man upplevt dagen. Det var trög start – alla glodde i golvet. Tystnade, men inte pinsam tystnad. Konstigt! 20 personer i ett rum och ingen pinsam tystnad. Det har jag nog aldrig upplevt förut.
Meditation igen och sedan kvällste. Satt och pratade med två intressanta människor med självdistans och humor.
Godnatt 22.30

Dag 3
Uppstigning och meditation lika tidigt som igår. Det gick ganska bra. Idag satt vi längre än förut, men det kändes inte så. Frukost och föredrag vid 10-tiden. Det var lika trist som igår och i morgon får de klara sig utan mig.
Avspänningen gick bra, men var sådär och meditationen var inte så bra som igår. Tårar igen! Sedan pannbiff med lök. Sådär! Prat med H. och hon spelade medhavda skivor för mig i brasrummet. Vi kände oss lite busiga och fnittrade mycket. H. är en härlig kvinna, som har lätt till både tårar och skratt, med rå humor och mycket, mycket i bagaget. Men vi dockade med en gång. Henne kommer jag att sakna och också J., en kvinna från Iran, vars namn betyder ”glöd”. En härlig men bräcklig kvinna. Underbara människor!!
Meditationen varade idag 27 minuter och mina fötter somnade. Det var för länge för en nybörjade som jag.
Från fönstret i mitt rum såg jag en spillkråka. Han satt i björken helt nära mitt fönster.

Kvällssamtalet gick lika trögt som vanligt. Det är bara tre människor som pratar, H., jag och en man. Ynkligt, resten glor i golvet.
Till kvällsteet fick vi chokladkaka och kex. I morgon är det hemfärd och det blir lagom.

Dag 4.
Otroligt svårt att stiga upp trots en god natt. Men jag var inte sist till meditationen ändå. Jag vet inte hur lång meditationen var, men det kändes kort. Tankar kom och gick och jag hann till och med formulera ett tacktal för de här dagarna till ledarna. (Det hölls dock aldrig, eftersom tillfälle inte gavs.)Något föredrag går jag inte på idag. Ska duscha och packa istället.
Frukosten idag var TYST enligt överenskommelse och det var högst onaturligt för mig. Att sitta vid ett bord med andra människor och inte få prata med dem. Jag var nog inte ensam om att tycka så. De flesta åt och gick sedan. För min del var frukosten dötrist. Jag åt snabbt och tog en kaffemugg med mig in på rummet. Nu ska jag sova en stund och sedan packa.
Middag och sedan dela taxi till stationen och hemfärd.

Intressanta dagar, som jag kan rekommendera till alla som behöver lugn och ro i en mysig miljö.
http://www.berget.se/

17 maj, 2006

Rättvik - here I come!



I morgon åker jag iväg på min kurs i "Meditation, vila och avspänning" i Rättvik. Det ska bli mycket intressant att få vara med om det. Det är något jag aldrig gjort förut.

Berättar mer när jag kommer hem.

Who links to me?