Coaching

Jo, så heter det numera. Och idag har jag varit på "Jobbcoaching" för första gången.
Jag gick dit med förväntansfulla steg - nä, nu ljög jag lite, för jag tog bussen, eftersom det ösregnade - och väl framme var det 2 coacher, kvinnor, och jag och en tjej till. Vi fick fylla i en massa blanketter och värdera en hel del påståenden om oss själva, vad det gäller självkänsla, sammanhang, deltagande i samhället m.m. Detta ska senare vara diskussionsunderlag till när jag har enskilda samtal med "min" coach. Allt var lugnt och långsamt och helt utan stressfaktorer och det var himla skönt.
Efter fikapausen hade vi enskilda samtal och det var ganska ansträngande. Det var lite som hos sjukgymnasten. Man tror att hon ska massera, dra och sträcka och sedan är man bra, men i själva verket är det man själv som ska göra hela jobbet. Fast det är bra i detta fallet, för jag tvingas tänka efter vad jag vill, tycker och anser och coachen är som ett bollplank, som kan kasta tillbaka mina funderingar.
Detta hette introduktionsfas och det ska vara 2 gånger till. Får se vad det blir sedan - men än så länge är jag nöjd och spänd på fortsättningen.

Jag har fått ämnet "Spritflaskan i tandläkarens låda" av Mette i skrivcirkeln och ska försöka åstadkomma något i morgon.

Om ni undrar vart alla kommentarer tagit vägen på föregående inlägg, så har jag inte tagit bort dem. De försvann när jag höll på att pula med annt här.